Themba letar gömda korvbitar

Brev og bilder fra Therese och Kira:o)

Hejsan


Jag kommer gärna på valpträffen bara det är lungt här hemma.. Så du kan ju räkna med mig i alla fall så hoppas jag att jag kan komma..

Jag skulle anmäla Kira till ras specialen i askersund den 14:e augusti. men så hade jag visst missat att bli medlem i srrs :( så jag han inte..


Men jag ska ställa i ransäter och så funderar jag på Backamoutställningen den 28/8. Har ju inte blivit så mycket ställande nu när jag mått dåligt men ska försöka åka på de som går nu.. Funderar även på stora stockholm och My dog. Får se vad plånboken säger ;)


Kira har varit lite hängig nu ett tag, hon hade en jätte reaktion på en fästing och fick en jätte svullnad av den.. Men det har lagt sig nu och jag tror inte det är någon risk för borelia.. Hon reagerar ganska kraftigt på bett överhuvud taget..


Vi går fortfarande kurs och Kira är jätte duktig, men hon är överallt och ingenstanns hela tiden på kursen.. lite svårt att fokucera ;) Men det är ju så när man är ridgeback och ung.. svårt att få ordning på huvudet och kroppen på en gång ;P


Kira är ett riktigt vattendjur :) Hon blir helt galen då hon ser vatten, det kvittar om det bara är lite i ett dike eller en stor sjö så ska hon bada. Hon var så upptagen av ett dike på en promenad för någon vecka sedan så hon missade ett träd som stog precis brevid diket. Det upptäckte hon först då hon i räserfart sprang med huvudet före in i trädet. Det tog tvärstopp, men det var bara att ruska av sig och fortsätta..


Kira är otroligt försiktig med valpar har vi märkt. Vi var och hälsade på en liten stövare på 10 veckor och Kira tog hand om henne som en liten porslinsdocka ;) Men hon var lite äcklig när hon kom och ville busa när Kira ville vila, Usch tycket Kira då, men den lille fick väll hållas då ;)


Massa kramar Therese och Kira

Brev og bilder fra norske-Gadi

Jeg har fått en ny rosett, mormor!


I dag har Synnøve og jeg vært på tur til Våler i Solør – sammen med mange andre mennesker og hunder!


Da vi sto opp i dag tidlig sa Synnøve at vi skulle til Vålerbanen i dag. ”Tøft”, tenkte jeg – Vålerbanen er jo en sånn racerbane (for biler) – så da tenkte jeg at vi sikkert skulle kjøre rundt der i full fart i Honda’en vår og ha det skikkelig kult!! Det tror jeg hadde vært noe for meg! Men da vi kom dit fikk vi bare beskjed om at vi måtte parkere bilen på banen, og så måtte vi gå et stykke videre – helt til vi traff på noen kjentfolk! Det viste seg at hele Ilseng-gjengen var på plass, i tillegg til en del andre mennesker som jeg også har sett før! Det krydde visst også av halvbrødre der – både store og små! Jeg snakket i grunnen ikke så mye med noen av dem, jeg – holdt meg mest sammen med Bee og Gypsy som jeg kjenner best. Vi satte oss ned midt i hele gjengen – og der ble vi sittende en stund og vente. Det viste seg jo at det ikke var noe race vi skulle være med på – bare en sånn greie hvor vi skulle stå og vise frem hvor vakre vi er og også løpe en runde eller to.


Etter langt om lenge ble det endelig vår tur til å vise oss frem for dommeren (etter prikkedyrene denne gangen også). Siden utstillingen foregikk på en racerbane skulle man tro at det var plass nok til å lage en utstillingsring som var stor nok til at vi RRer skulle få vist frem hvor mye fart det er i oss, men det var visst ingen andre som hadde tenkt på det…! Dommerdama var hyggelig, vi løp litt rundt i sirkler (bokstavelig talt – det var jo ikke akkurat noen langsider der) og jeg sto så pent jeg kunne. Dommerdama bestemte til slutt at jeg skulle få to røde og ett rosa silkebånd – det betydde at hun syntes jeg var Excellent, og jeg vant juniorklassen og fikk CK!! På plassen bak meg kom oldemor Mette og Gypsy – og de fikk også lov til å være med inn igjen litt senere da vi skulle løpe med de andre som hadde fått rosa sløyfe. Imidlertid måtte de gå ut av ringen igjen ganske fort den andre gangen – sammen med flere andre. Til slutt sto vi igjen fem stykker i ringen, og da kom dommeren bort til oss og sa takk for i dag – og det betydde visst at også vi måtte gå ut – så det ble ikke flere sløyfer på meg i dag. Men fordi jeg hadde fått det rosa båndet kunne vi etterpå gå bort til en bod og hente en stor rosa rosett, og så fikk vi med et håndkle (som jeg kan bruke på stranda eller når jeg dusjer) og litt godteri! Det var jo ikke verst!!


Jeg var i grunnen ganske sliten innen vi var ferdig med alt sammen – det var en ganske varm dag, og mye rart å se, lukte og høre. Synnøve sa jeg var veldig flink – ikke bare i ringen, men vi hadde ikke med bur i dag, og likevel lå jeg mye av tiden helt rolig på teppet eller gresset ved siden av Bee og Gypsy og bare så meg rundt.(!)


Før vi dro hjem fikk vi med oss at storebror fikk hannhund-certet, og èn av lillebrødrene mine ble BIM valp! (Pappa Mig er altså pappaen til dem også.)


Dommerdama var svensk og heter Tina Permo og på den gule lappen hun dikterte om meg står det:


Feminin, utmerket hode/uttrykk. Korrekt bitt. Bra øyne/ører. Utmerket hals/overlinje/kropp. Bra ridge. Korrekt svans. Utmerkede vinkler/ben og tasser. Fin pels. Rør seg med bra steg.


Sender med bilde som Mette tok av meg til slutt.


Stor slafsenuss fra

Norske-Gadi

Norske-Gadi på besøk ;=))

På lørdagen 9/7 fikk vi besøk av Eva, Synnøve og Norske-Gadi. De handlet litt først og så kom de som avtalt hit og tok med seg sol, nydelige blomster og godt humør.

Norske-Gadi hilste pent når Synnøve slapp henne ut av bilen og jeg stod der med sjøbeina mine, trygg trodde jeg...Det blir jo gjerne litt klemming og prat da , så like oppmerksom var jeg tydeligvis ikke hele tiden, sukk...Så der lå jeg strak ut med kameraet gud vet hvor, mens Gadirampen koste gørren av seg, Veldig morro og det går jo ikke ann å si noe etterpå, men jeg skal "konse" veldig neste gang du kommer altså Gadi, ler.....

Vi hadde en fortreffelig dag to og firbente. Spiste og slappet av i solen mens praten gikk og de firbente løp rundt og *lekte* hvem løper fortest, eller noe slikt! Etter en matpause, skiftet vi bentøy og la ut på tur i skogen. Det var rimelig varmt og skogen har enda noen dype lommer med vann som det var godt å rulle seg i for Damene og junioren..... Mamma Diva satte opp farta og jeg tror faktisk junioren hennes syntes hun løp frekt fort:)) Tenke seg da at mammaen løp fortere enn henne til tider, men gøy måtte hun syntes det var, for når Diva la seg ned i vann eller myr, så var hun der og pirket på henne: Kom igjen da muttern! Det ble mye og god løp og lek på hundene.

På ettermiddagen renset vi jorbær på terassen alle quinder, ler....og koste oss med jordbær og fløte! Eva og jeg, som er fra veldig møblerte hjem, gapler..fikk også et glass hvitvin til! Synnøve var sjåfør og fikk bare en minisipp...for å se om vinen var brukanes og det var den faktisk!

Tusen takk for en veldig hyggelig dag Eva, Synnøve og Norske-Gadi, dette blir ikke siste gangen! Vi gleder oss til å se dere igjen.

Slafsenusser fra Damene og en stor klem fra meg Berit

Hilsen fra Papito (g-kullet)

Hei mormor, søster Gadi og Speedy Gonzales-Diva! Takk for sist! Det var gøy å se dere igjen i forrige uke for nå var det jammen lenge siden sist jeg var der. Muttern har sagt at det ikke blir så lenge til neste gang vi kommer altså!

 Gadi, Diva og meg øverst...som seg hør og bør...må jo passe på damene!

 Her står vi på "utsiktsposten" vår og speider etter noe interessant....det var litt dårlig med det denne dagen..

...min kjære søster Gadi...

meg og speedy i bakgrunnen....

...speedy hadde ett rolig øyeblikk så da rakk muttern å ta noen bilder av fartsfantomet...

...ellers så er det ofte sånn bildene av Diva blir på tur i skogen...hihi...

 

Diva har det med å sneie forbi oss litt eldre og verdige...nesten så vi kolliderer av og til og da tenkte jeg at nå får jeg vise jentungen en gang for alle at slik gjør man bare ikke!....Weeeeeeeee....no kjem eg Diva...med eller uten et lite prolaps i ryggen og noen ekstra kilo på panseret...

Moooahhhhh............

.....her skjønner Diva at de gamle fortsatt er eldst.....smart jente!

Idag fikk vi en veldig trist beskjed om at pappan min: Shavano's Boss Quentin sovnet stille inn igår, 12 år gammel. Rest In Peace, fatter'n! Vi tenker masse på matte Åsa og vet hun er veldig lei seg nå. Varme klemmer til deg!

Matte Åsa tok dette bildet av pappa Q 18 juni.

Ha det bra mormor, mange klemmer til deg og jentene fra Papito....muttern hilser.

Brev fra Norske-Gadi

Mormor – jeg er en fuglehund!!

Ja – ikke en slik stresset, masete setter eller noe sånt, altså – det blir for slitsomt - pluss at de er jo ikke fuglehunder sånn på ordentlig – de skal jo bare peke på fuglene… Nei – en ordentlig fuglehund fanger jo fuglene helt selv!!! Så langt har jeg fått tak i to stykker!! Og jeg jobber iherdig hver gang vi er ute i skogen for å få tak i flere – jeg skal nok klare det! Det er flest av dem på de store flatene der skogen ble hugget i vinter. De ligger nede i kvisthaugene, og så flyr de av gårde når de ser at jeg kommer! Jeg tror at de prøver å erte meg, for de flyr veldig lavt i luften foran meg – så da kan de ha det så godt når jeg får tak i dem! Synnøve sier imidlertid at det nok ikke er sant – antagelig prøver de å lokke meg vekk fra redene sine… Æsj – spiller det noen rolle, da? Det er da vel nok fugler i verden – det kryr jo av dem over alt, og tross alt har jeg ikke tatt så mange?!? Synnøve og mormor Eva er ikke så glade for min nye interesse – de sier det er stygt gjort og at jeg kan bli satt i fengsel for miljøkriminalitet! Er det sant, mormor?? Jeg spiser ikke opp dem, altså – jeg slipper dem etter en stund – ”catch-and-release” er det noe som heter – det er jaktformen som jeg praktiserer. Imidlertid påstår dyrlegen at det ikke går an å gjøre med fugler – om ikke andre skader så får de sjokk og dør av langt mindre – og det vil ikke hjelpe med umiddelbar veterinærbehandling… Jaja – som sagt, er det så nøye..?


Sender med noen bilder så du kan se selv – de er kanskje ikke helt skarpe, men man må løpe mye og fort for å få tak i de fuglene! På et par av bildene kan du se at jeg har fugl i munnen – så jeg skrøner ikke!


Jeg trener fortsatt blodspor ukentlig, men nå som jeg har oppdaget fuglejakt synes jeg egentlig det er mye mer actionfylt og spennende! Det kan man i hvert fall ikke si om blodspor – synes egentlig det er litt kjedelig, jeg…


Ellers har vi det veldig travelt på jobben om dagen – mange hunder og katter som går inn og ut, så det er mye å følge med på. Jeg har i hvert fall blitt litt flinkere til å stort sett holde meg bak disken og bare kikke på avstand på alle som passerer forbi (da får jeg mest ros og godbiter også). Det er mye rart, altså… Jeg er veldig fascinert av kattunger – jeg ønsker meg veldig en – eller i hvert fall å få hilst på en… Men Synnøve sier at det tør hun ikke – hun synes visst at jeg er vel intens i min interesse…(?)


I helga var jeg forresten i 70-års dag. Det var litt kjedelig, for jeg måtte ligge en del i bilen, men innimellom var det artig også! Det var noen barn der som gjerne ville hilse på meg, leke med meg og kose med meg! Det var så gøy – barn er morsomme skapninger!


Håper dere har det bra!


Snakkes!


Stor slafsenuss fra
Norske-Gadi

PS! Jeg har jammen noen flotte søsken – og ikke minst verdens kuleste brødre! Så fin Maximus’ TV-sofa har blitt – jeg har stor forståelse for det der med ”bus i kroppen”! ”Pubertets-råtte” hørtes kjent ut - mulig noe sånt har blitt sagt om meg også…?

Brev ifrån Maximus :)

Hej käraste gammel Matte!!

Här kommer en liten hälsning ifrån skärgården och framför allt mig, Maximus! ...som har det hur bra som helst här på landet. Jag leker och badar glatt, men ligger ofta och vilar av mig värmen i skuggan. Men trots allt ligger jag helst och vaktar lilla Savannas vagn! Jag får förja med på alla promenader och springturer med vagnen och då när hon vill hålla i kopplet går jag snällt bredvid.


Matte tycker att jag varit jätte duktig, men ibland blir hon arg när jag hittar på bus. Då skäller hon på mig och kallar mig "Pubertets-råtta!!" - vad nu det ska betyda?? Allt jag vet är att det liksom bara sprudlar till av bus i hela kroppen ibland och då måste man ju få leka av sig! Tex, bita lite i tv-soffan, eller hoppa runt i mattes säng och bita sönder kuddarna, eller röja Benjamins rum är ju också kul. Jag har ju t.o.m. lärt mig hur man öppnar dörrar och en gång lyckades jag faktiskt att låsa upp ytterdörren då matte gått ut en stund. Men jag låg snällt kvar i hallen när matte kom hem. Då blev hon så glad och förskräckt att hon började gråta! Så det gjör jag inte om ;)


Hoppas att ni alla mår bra och att solen skiner ordentligt på er.
Matte hälsar så jätte mycket till dig, Berit och skickar en stor, stor kram.

xx Max